• Om Tidens Etik

  ---

  Tidens etik är en ideell förening, som genom den etiska salongen skapar en mötesplats för de människor som vill föra ett samtal kring nutidens etiska frågor. Det unika med den etiska salongen är det fysiska mötet, samtalet där varje deltagares erfarenhet bidrar till att problematisera och synliggöra aktuella skeenden. Visionen är att väcka ett engagemang och en delaktighet, även i det som inte enkelt låter sig definieras i rätt eller fel. Kanske går man till och med hem och känner sig lite förändrad.
  Tiden etik bildades i juni 2007 för att fortsätta driva den etiska salongen, efter att den tidigare arrangören Etikakademin hade avvecklat verksamheten. Tiden etik välkomnar nya medlemmar i föreningen.

  ---

  Bli medlem i Tidens Etik
  Vill du stödja verksamheten med Etiska salongen? Bli medlem genom att betala in årsavgiften på föreningens konto. Glöm inte att ange ditt namn på inbetalningen.
  Plusgiro: 31 01 24 –3
  Årsavgift: 300 kronor

Välkommen till Etiska salongen.

 

Under våren gör vi ett uppehåll och arbetar med den fortsatta formen. Du är välkommen att höra dig med idéer och förslag till höstens salonger. Du kan även anmäla dig här nedan för att få inbjudningar inför varje salong. Välkommen tillbaka i höst.

Fördomar?! Nej, nej inte jag.

 

Fanatiska fundamentalister och hotfulla kriminella. Det är bilden som media målar upp. De som arbetar med att förändra bilden, får ständigt uppleva hur enskilda händelser förstoras upp och snedvrider allmänhetens uppfattning.

Men hur står det egentligen till med våra egna fördomar? Ett välutbildad, etnisk svensk medelklass vet naturligtvis vad som är politiskt korrekt. Man hyllar mångfald och uttalar sig om hur viktigt det är att öppna samhället för invandrare. Men väldigt få har invandrare bland vännerna runt grillen. Inte många har nära relationer med invandrare. Och väldigt få vet överhuvudtaget hur livet ser ut i invandrartäta områden.

Etiska salongen inbjuder till en salong i verkligheten. Vi gör en utflykt till Folkets hus i Rinkeby och träffar en engagerad grupp människor som bor och lever där. Faid Issa och Suleiman Ali från Studiefrämjandets verksamhet i Tensta och Rinkeby hoppas på att få en öppen diskussion.

- Om ni säger vad ni tror om oss, så ska vi berätta vi tror om er. Det är inte varje dag vi får tillfälle att prata med sådana som er, säger Faid Issa.

- Vågar vi alla vara ärliga mot varandra, så kan vi komma långt.

Vanligt folk. Som du och jag.

• 
• Göran Hägglund deltar inspelad

 

Begreppet "vanligt folk" används ofta och gärna i den offentliga debatten. Som en slags oantastlig referensgrupp med sunda och tydliga värderingar, utan grubblerier om livets svåra frågor eller fixeringar vid intellektuella eliters nycker.

- Vanligt folk är obekymrade över märkliga teorier om hur livet ska levas, men blir förskräckta när politiker vill ta till lagstiftning för att ändra deras livsstil, hävdar Göran Hägglund, kristdemokraternas ledare. I sitt
tal på årets Almedalsvecka skapade han debatt med den ännu mer tillspetsade definitionen "verklighetens folk".

Vad står egentligen begreppet för? Finns det en stor grupp människor i samhället som delar uppfattning om "verkligheten"? Ser de sig själva som "vanligt folk"? Eller gäller bara "du och jag" så länge vi har samma uppfattning? Vilka avgör vem som är "vanlig" eller vem som lever i "verkligheten"?

 

Gärna moral, men på mitt sätt

• 
• Rabbe Kurtén

 

Vi är snabba på att rynka på näsan när andra beter sig fel. Samtidigt ger vi ofta oss själva rätt att göra samma fel, med hänvisning till omständigheterna. Vi vet ju hur det faktiskt ligger till, men är osäkra på om ”andra” har samma koll på läget.
I det offentliga livet verkar det ibland som om hela samhällsskikt förbehåller sig rätten till en egen moral. Gång på gång visar maktens människor att de ser sig själva som undantag. Och när näringslivstoppar pratar om ”girighet som den drivkraft som skapar välstånd”, menar de då allas girighet? Eller bara sin egen?

–En av moralfilosofins hörnstenar är att du själv inte är något undantag. En del filosofer går så långt att de säger att allt du gör och inte gör blir en förebild för hela mänskligheten, säger salongens inledare Rabbe Kurtén, som skrivit boken ”Vadå moral – jag gör väl som jag vill”.

Går det att leva efter regeln ”som jag beter mig, så vill jag att alla andra ska bete sig”? Orkar vi ta ett sådant ansvar? Är det viktigt att alla har samma moraliska måttstock? Hur undviker man i så fall att vissa tar sig orättmätiga friheter och gör sig själva till undantag?

Behövs de uppkäftiga?

• 
• Janne Josefsson, Anna Odell, Gottfrid Warg. Är de uppkäftiga? (Medverkar inte på salongen… vad vi vet)

Konsten har en lång tradition av att ifrågasätta det etablerade. Vårens stora konstdebatt har handlat om konstfackeleven Anna Odell. Vad handlade hennes provokation om? Var det en befogad kritik mot svensk psykvård? Eller gick hon för långt? Och var fanns konstfacks ledning i debatten om den fria konsten?
Media är naturligtvis den självklara instansen för att granska och ifrågasätta. Men samtidigt följer media idag ofta drevet. En åsikt råder och den utgår från kollektivets värderingar. Visst är Janne Josefsson granskande, men är han uppkäftig? Att visa upp andra människors fel är inte samma sak som att stå för ett alternativt förhållningssätt.

I grundlagarnas gränsland har alltid samhällskritiska rörelser verkat. Är Pirat Bay en sådan? Står de för en befogad kritik av ett upphovsrättssystem som slagit knut på sig själv? Vems intressen står i fokus? Mediabolagens? Fildelarnas? Medborgarnas?

  Vem är egentligen uppkäftig? Och vad finns det att vara uppkäftig mot?

Att göra en pudel

• 

Under sommaren har ännu en toppolitiker jagats i media. Den här gången var det Marianne Samuelsson, fd landshövding på Gotland, som blivit inspelad när hon sagt att betydelsefulla människor måste särbehandlas och få privilegier.
Det kanske mest uppseendeväckande var att hon vägrade att "göra en pudel". Hon ångrade inte sina uttalanden. Det enda hon beklagade var att de fastnat på tjänstemannens inspelning.

Senaste åren har bjudit på gott om liknande affärer. Wanja Lundby Wedin och Christer Elmhagen är några färska namn. Båda gjorde en pudel, om än lite halvhjärtat. Längre tillbaka har vi Mona Sallin och Jan O Karlsson, som för övrigt var det förste att använda begreppet.
Hur blev det så här? När blev det politiskt legitimt att ta till pudeln? Är allt glömt och förlåtet om man gör det? Eller är det logiskt att fortsätta misstro dem som gör det? Är det okej om man gjorde fel med ett ärligt uppsåt?
Kom, lyssna och säg din mening.

Makt för vårt eget bästa?

• 
• Kaj Török

För en tid sedan löpte Carnegie gatlopp i media. Nu ifrågasätts ledningarna för allt fler stora företag. Skandalerna tycks aldrig ta slut. Är det frånvaron av en tvingande makt eller bristen på karaktär och kompetens hos de inblandade som skapar dessa situationer?
Kan man förlita sig på gemensamma löften och andras välvilja? Eller behövs det ibland tydligare regler och kontroll för att styra människors beteenden? Är det okej med
tvång om det är för vårt eget bästa?

–Förtroende är avgörande för kvaliteten i mänskliga relationer, det vet alla. Ändå använder vi oss ofta av dominans, kontroll och hierarkier för att skapa samarbete. Frågan är vilka etiska aspekter som kan läggas på de olika typerna av maktanvändning, säger Kaj Török, förtroendetränare på FranklinCovey och rådgivare på Det Naturliga Steget.
Det finns olika sorters maktutövning, menar han. Dominansmakt är när man på ett direkt sätt kontrollerar och styr andras beteenden. Förtroendemakt är när där man litar på andras fria välvilja och gemensamma löften.
–Är det situationen som avgör vilken typ av maktutövning som är mest lämplig. Eller är det viktiga vad man använder makten till?
Vi startar diskussionen utifrån en berättelse om Scotts och Amundsens försök att först komma till nordpolen. Kom, lyssna och säg din mening.
Aprilsalongen blir troligen den sista i Stadsmissionens lokaler i Gamla Stan. Nästa gång kommer du att bli inbjuden till en ny plats och ett lite annorlunda upplägg. Vi återkommer med mera information – håll utkik.

Är faran över nu?

• 
• Julgransplundring

Det blev de stora, feta rubrikernas år: Världens ekonomi kollapsade; USA valde sin första svarta president; Kina genomförde en olympiad, men lyckades sämre med medborgarnas rättigheter; Sverige röstade igenom en ny lag för att bättre kunna övervaka sina medborgare. Och så klimatfrågan, naturligtvis. Kanske inte lika dominerande som året innan, men ändå alltid närvarande.

Så hur är det nu? Är faran över? Kan vi börja leva som vanligt igen?

Årets första salong är, som alltid, en julgransplundring. Vad tycker du var viktigast under året som gick? Vad retade upp dig? Vad vill du se mer av och vad vill du kasta ut för gott. Dags att göra upp med 2008.

Plundringen har ingen extern inledare; det är du som gäst och vi på Tidens Etik som står för brandfacklorna. Även i år börjar vi med en musikalisk upplevelse.

Hur påverkar finanskrisen ditt liv?

• 
• Jan Aronsson

Världens börser rasar och media eldar på med skräckrubriker. Samtidigt anser många att reaktionerna är panikartade och irrationella. Börserna reagerar på samma sätt som en människa vars grundtrygghet hotas

– rädslan blir det som styr. På många sätt är den finansiella krisen också en existentiell kris.

Vad händer egentligen med oss när våra föreställningar om ”det goda livet” hotas? Vad händer med våra övertygelser och

trosföreställningar? Hur påverkar finanskrisen min vardag? Hur borde den påverka mig?
– Vi har mycket att lära av filosoferna i dagens krisläge, anser Jan Aronsson, leg. existentiell psykoterapeut, och citerar Platon: ”när allt kommer omkring är det inte en liten fråga vi diskuterar; det är en fråga om hur vi bör leva”.
Välkommen till en salong om ett rykande hett ämne.

En enklare livsstil – varför det?

• 
• Daniel Salzer

Redan på 70-talet rasade debatten; vi måste lägga om vår livsstil och dämpa den kollektiva strävan efter mer prylar och högre standard. Då handlade det om solidaritet med fattiga i tredje världen, idag handlar det om att hela världen håller på att gå under.

Men miljötrenden har inte slagit så brett som många vill påskina. Behovet är däremot något som genomsyrar hela det västerländska samhället, konstaterar trendstrategen Daniel Salzer från etnografiska konsultbyrån Trendethnography.
Vad är egentligen drivkraften bakom begreppet "enkelhet"? Strävar vi efter det enkla av omtanke om oss själva eller om miljön? Kan strävan efter enkelhet skapa sociala och etiska problem? Vad är egentligen enkelt?

Det här är ett superintressant ämne som i sig är långt i från enkelt, säger Daniel Salzer som deltar vid nästa salong och ger exempel från den svenska vardagen.

Vem bestämmer vad som är normalt?

• 
• Visa vem du är!

I dagarna har den nya IKEA-katalogen landat i våra brevlådor. En "normalitetens" bibel som kommer att påverka miljoner svenska hem. I helsidesannonser skriver IKEA; "Det finns inte en enda normal människa i det här landet". Vi uppmanas att hitta vår egen stil. Men hur egen kan man bli när grannen också har bokhyllan Billy ? Hur viktigt är det för oss att vara "egna"?

Undersökningar visar att vi svenskar anser oss vara starkt individuella. Mer än de flesta andra nationaliteter. Men vi har också en stark kollektiv
tradition. Vi lyssnar gärna på experter och aktoriteter. "Gärna annorlunda, men på rätt sätt".

Den ängsliga följsamheten är kanske mest synlig i möbler, kläder och yttre attribut. Men hur är det med vår syn på
medmänniskor? Hur toleranta är vi mot dem som inte följer normen? Det finns mycket som tyder på att normalitetens
bandbredd har minskat. Är det ny trend? Eller har vi alltid varit sådana; är det bara uttrycken som ändras över tid?

Ärligt talat; hur normal är du själv? Och är du stolt över det?

Är du av det rätta virket?

• 
• Christian Maravelias

Den nya företagshälsovården har fått en indirekt roll att sortera människor. Tendensen är att delar av arbetskraften idag "väljsbort".
 –Har du den rätta attityden, rätt bakgrund och rätt social förmåga? Ser du representativ ut och lever du ett hälsosamt liv? Det har blivit allt viktigare att kartlägga vilka som har och inte har denna potential, konstaterar Christian Maravelias universitetslektor på Handelshögskolan i Göteborg som har

forskat om hälsoinsatser som styrmedel.

Arbete och hälsa har alltid haft ett nära samband. Förutsättningen för det framväxande industrisamhället var att fabrikerna kunde räkna med en jämn ström av friska, motiverade och civiliserade arbetare. Efter dagens slut var det bra om de dessutom fungerade som "goda" konsumenter och därmed bidrog till samhällets utveckling.
– Det är inte så annorlunda idag. Ambitionen är fortfarande att säkerställa individer som är villiga att anpassa sig till arbetslivets krav och villkor.
En stor skillnad är dock kraven på kompetens. Idag tittar man mera på individernas fullödiga potential som människor.

Gucci, Prada... och rättvisemärkt

• 
• Emma-Enebog

Mode ligger i topp på bloggarna. Några av de mest populära drivs av unga tjejer som lägger ut texten om våndan inför sitt klädval för dagen. Och om vad som gäller just nu.

Mitt bland alla varumärken och livsstilstrender har plötsligt rättvisemärkta varor tagit en självklar plats. Emma Enebog, generalsekreterare på Rättvisemärkt, är inte förvånad.

–En vanlig missuppfattning är att det bara är "vänsterfolk" som köper rättvisemärkt.

Våra undersökningar visar något helt annat, konstaterar Emma.
Men är det bara en tillfällig trend? Eller finns det ett verkligt intresse av de värderingar som ligger till grund för Rättvisemärkts arbete?
–Det kanske inte alltid är så genomtänkt. Men det kan ju inte vara en nackdel att unga tjejer väljer rättvisemärkta varor. För mig finns det inget motsatsförhållande.

Konsumtion till döds

• 
• Mattis Bergquist

Shopping har blivit en livsstil. Vi köper allt fler saker som vi inte behöver. Vi "unnar" och "belönar" oss. För många går det över i ett beroende ; man blir shopoholic.

Åsikterna är delade om fenomenet. En del menar att det en ofrånkomlig konsekvens av konsumtionssamhället. Andra jämför det med missbruk av alkohol och droger, ett ständigt sökande efter nya kickar. Det finns också dom som hävdar att det är ett tvångssymtom – vi shoppar helt enkelt för att hålla ångesten i schack.

– Oavsett tolkning så är det ett starkt och tydligt fenomen som påverkar och styr mångas liv idag, säger Mattis Bergquist, tidigare VD för Etikakademin, som nu arbetar med hållbarhetsfrågor på Sustania.

Den amerikanske psykologen April Benson beskriver i sin bok "I Shop Therefore I Am" om konsekvenserna när shoppingen går överstyr. Människor förlorar sina jobb, kraschar sina äktenskap och blir av med hus och hem.

– Vi har utvecklat konsumtionsmönster som är skadliga både för individen och för samhällets utveckling. Hur berättar vi det för våra barn, undrar Mattis Bergquist som inleder salongen.

Den slumrande rasismen

• 
• Kurdo Baksi

Med jämna mellanrum dyker rasismen och främlingsfientligheten upp i den offentliga debatten. Det politiskt korrekta är oftast givet. Rasisterna pekas ut och fördöms.
Men hur ser det ut under den korrekta ytan? Hur många av svensk, vit medelklass har nära vänner som är invandrare? Har det blivit lättare att få jobb, fast man har ett osvenskt namn?

För debattören Kurdo Baksi är frågan om främlingsfientligheten alltid närvarande.

Hans engagemang och uttalanden har gjort att han lever under ständigt hot. Varje år ser Säpo över den aktuella hotbilden och ger råd om hans säkerhet.

–Det är stor skillnad på dagens Sverige och det land jag kom till för snart trettio år sedan. Nu finns en helt annan medvetenhet. Samtidigt dyker rasismen upp i nya skepnader. Man hittar nya bundsförvanter och skaffar sig nya arenor.

–Många verkar tro att det löser sig av sig självt, men det gör det inte. Likgiltighet och frånvaro är en utmärkt grogrund för rasism.

Är det okej att vara glad ibland?

• 
• Julgransplundring

Klimatfrågans skugga föll över det mesta under det gångna året. Vi reser för mycket, vi äter fel kött, vi kör fel bil, vi slösar med sinande resurser. Var vi inte medvetna om det innan, så blev vi det med besked under 2007. Och det var väl bra. Eller? Försvann livslusten också? Får man äta sin biff och vara glad? Eller måste vi skämmas för allt vi gör nu?
Som traditionen bjuder, är årets första salong en julgransplundring. Dags att göra upp med det dåliga och lyfta fram det som var bra.

Vad tycker du var viktigast under året som gick? Vilka nya trender och fenomen tog sig in i vår vardag? Vad vill du slänga ut och aldrig mer se? Och inte minst; vad hände som var bra förra året? När överraskades vi av ett uttalande eller ett ställningstagande? När värmdes vi av en modig människa som vågade stå upp för något?

Plundringen har ingen extern inledare; det är du som gäst och vi på Tidens Etik som står för brand-facklorna. Men vi börjar med en stunds musik!

Hur lär man sig att visa civilkurage?

• 
• Brian Palmer

När vi träffar människor som har ingripit i utsatta situationer, blir ofta första frågan varför man tar sådan risker. Nästa fråga brukar bli hur man själv kan bli en sådan person.

– Mod smittar lika mycket som rädsla, säger Brian Palmer som föreläser i ämnet civilkurage och personligt ställningstagande. Hans kurser är omtalade och han har prisbelönats som Harvarduniversitetets bästa lärare. Sedan några år bor han i Stockholm

och föreläser om global etik, amerikansk utrikespolitik och det svenska solidaritetsidealet.

–Även i Sverige ökar avståndet mellan människor. Vi känner våra grannar allt sämre och vårt livstempo är så högt att vi inte hinner bry oss om någon som ligger på gatan.

Inledare är Brian Palmer, socialantropolog och gästprofessor vid Göteborgs universitetet.

Whistleblowers - hjältar eller förrädare?

• 
• Magnus Haglunds

I massmedia beskrivs de som modiga människor, som avslöjar obehagliga sanningar om sin egen organisation. Bland kollegor och chefer betraktas de som förrädare som har svikit ett förtroende.

Whistleblowing är ett fenomen som diskuterats flitigt under senare år. Många fall får stor uppmärksamhet och i USA blir de filmhjältar. I Sverige är det ofta tvärtom; de hotas av omplacering, falska anklagelser och
utfrysning på arbetsplatsen.

Vilka personer blir whistleblowers? Och varför blir reaktionerna så kraftfulla mot dem? Vad har forskningen att säga om
fenomenet?

Inledare är Magnus Haglunds, forskare vid Stockholms universitet i ämnet ”whistelblowers”.

Etiska salongen: 4 september
Vad är tidens etik?

Höstens första salong hade temat "tidens etik". Vilka är de stora och viktiga etiska frågorna just nu? Vilka frågor är avgörande för en god framtid? Hur kan de etiska frågorna drivas och diskuteras?
Inledare och inspiratörer var Tomas Brytting, Soledad Piñero Misa och Andreas Follér.

Tomas Brytting, docent och forskningsledare vid Institutet för organisations- och arbetslivsetik, Ersta-Sköndals högskola,

Soledad Piñero Misa, Utbildnings och konsultledare för Amartya Norden, tidigare ordförande för Röda Korsets Flyktingcenter och Generalsekreterare för LSU

Andreas Follér, grundare av Enact Sustainable Strategies som arbetar med företagens sociala ansvar (CSR)och av ATTAC rörelsen i Sverige